Snart terminsstart! Visserligen dröjer det till 2 september på SU, men ändå... Vi är igång och planerar och fixar inför kursstart likaväl som bedömer kompletteringar och avrundar förra terminen. Som överallt i skolans värld är det inget som är "klappart och klart". Förändringar sker in i det sista och det är bara att anpassa sig.
Tur för mig att det är så väldigt roligt att jobba med människor och utbildning. Igår - på bussen hem från jobbet - träffade jag en f.d. gymnasieelev, en elev ur min sista mentorsklass. Han verkade ha det bra; hade inte haft svårt att få jobb i skilda branscher, hade hunnit resa några månader i Asien och planerade att påbörja eftergymnasiala studier. Trevlig, sansad och positiv ung man.
Det är då man tänker: Undrar om jag har varit till någon som helst nytta för honom över huvud taget. Eller om jag snarare har gjort "onytta"... Jag försöker att fokusera på det som varit positivt under våra år ihop, det som har fungerat bra. Och hur avgör jag det? Hur vet jag vad som har varit bra för mina elever egentligen? Det är helt klart inte alltid undervisningen. Min "buss-elev" sade att samhällskunskap nog hade varit det tråkigaste ämnet på gymnasiet. Vem var lärare, tro..? Och matte var ju inte heller något favoritämne, så där hade han nöjt sig med att klara A-kursen utan ansträngning genom att ha tillräckligt goda förkunskaper från nian. Jag hade knappast tillfört något under matematiklektionerna.
Nej, nu är inte tid att grubbla! Men, det vore toppen om det fanns mer tid - under läsåret! - att faktiskt reflektera, rekapitulera och utvärdera den verksamhet man bedriver. Så här vid terminsstart är detta knappast i fokus för mina lärarkollegor. Nu handlar det om att planera och fixa inför kursstart. Vi får återkomma till reflektionerna senare.
Kanske på en buss på väg hem efter jobbet en dag?