Att INTE uppfinna hjulet

Det är sjukt svårt. Alla lärare vet om det. Vi vill nämligen anpassa vår undervisning till just våra egna elever, så vi är alltid inställda på att själva skapa material, helst utifrån våra elevers uttryckta önskemål eller utifrån olika behov som vi identifierat, både på gruppnivå och individnivå. Det är begripligt och nödvändigt att vi reagerar på det sättet i vår strävan efter att bedriva relevant undervisning. Men det är också svårt, för att inte säga omöjligt, att lyckas med detta. Hur gärna jag än vill så hinner jag inte skapa resurser som är anpassade efter varje elev eller ens efter varje elevgrupp i de kurser jag undervisar. Väldigt otillfredsställande, men givetvis begripligt.

Under höstterminen har jag upptäckt att mina planerade genomgångar - eller vad vi vill kalla den lärarledda del i början av lektionen där vi återkopplar till förra lektionens innehåll och introducerar nytt innehåll - ofta har tagit betydligt längre tid än önskat. Främsta orsaken till detta är att genomgångarna gjorts i kommunikation med eleverna. I sig är detta önskvärt, d.v.s. att genomgång sker i kommunikation med eleverna istället för någon slags "envägskommunikation" av föreläsningstyp. Fördelen är att elever kan ställa frågor och att vi kan förtydliga sådant som elever upplever som svårt. Jag upptäckte dock att många av mina elever inte hade de förväntade förkunskaperna och jag fick lägga en hel del tid på att försöka backa tillbaka till kursinnehåll från tidigare kurser, även till högstadiematematiken, i syfte att ge eleverna möjlighet att komma ikapp för att kunna ta till sig av nytt innehåll. Men när genomgången tog mer tid i anspråk kom naturligtivs tiden att arbeta med övningar och aktiviteter i syfte att träna det nya innehållet att få mindre tid. Och då upplevde eleverna dessa delar av lektionerna som stressiga och tvingades istället att lägga mer tid hemma på att träna, t.ex. genom att lösa uppgifter i läroboken. Då eleverna inte var så sugna på att jobba hemma med matematiken blev de allt mer missnöjda med undervisningen.

Jag presenterade därför idén med "flipped classroom" för eleverna och vi beslöt att testa detta efter jullovet. Jag såg med fasa framför mig att mitt jullov skulle behöva gå åt till att spela in oräkneliga mängder filmade genomgångar utan att för den skull hinna med allt... Men eftersom andra lärare redan hade gjort detta jobb åt sina elever bestämde jag mig för att i detta fall inte alls uppfinna hjulet, utan istället leta reda på färdiga filmklipp på YouTube. Nästan direkt hittade jag fantastiska spellistor skapade av läraren Helena Nilsson (som undervisar på distans ifrån Kiruna och som har gjort filmer som precis följer det läromedel som också vår skola använder). Jag kunde direkt använda Helenas filmer i min undervisning. Bara att länka in i planeringen och uppmana eleverna att titta på matchande klipp innan lektionerna.

Lektionstiden skulle användas till att dels besvara frågor som har väckts hos eleverna när de tittat på genomgångarna och dels arbeta med själva matematikinnehållet för att träna förmågorna i matematik. Det finns givetvis nackdelar med ett "flippat" upplägg, t.ex. att elever inte kan ställa frågor när de tittar på filmerna, men min idé var att de skulle kunna anteckna och ta med frågor till lektionerna och efter lite träning skulle eleverna kunna lära sig att själva söka efter andra filmade genomgångar som kunde förklara sådant som de inte riktigt hade koll på, t.ex. vid bristfälliga förkunskaper.

Det jag upptäckte var dessvärre att många av mina elever inte tittade på filmerna innan lektionerna, utan helt enkelt gjorde "som vanligt", d.v.s. kom oförberedda till lektionerna i hopp om att få handledning av mig för att komma igång. Men utan gemensamma genomgångar blir det svårt att arbeta på det sättet. Vissa elever klagade och ville återgå till "vanligt upplägg" ganska snabbt. Jag ville inte ge upp så lätt utan bestämde mig för att införa något som jag kallade "intro-ticket" som innebar att lektionen började med någon uppgift som eleverna borde klara om de bara sett den filmade genomgången. Det skulle motivera de elever som inte kommit sig för att titta på filmerna. Ingen elev vill väl sitta på en lektion och inte klara av den första, enkla, kontrolluppgiften? Som morot informerade jag också eleverna om att avklarade "intro-tickets" kommer att bidra till det samlade bedömningsunderlaget.

Nu har det gått några veckor med "flipped classroom"-upplägget och de sista två veckorna har vi genomfört "intro-tickets" av olika slag. Också här har jag försökt undvika att uppfinna hjulet genom att använda en diagnos-skapar-funktion i vårt digitala läromedel som var mycket enkelt för att göra mina "intro-tickets". Ibland har det fått bli "exit-tickets" istället, men jag försöker hålla ut med arbetssättet så att vi hinner vänja oss och utvärdera ordentligt. Jag är försiktigt hoppfull, kan sägas.

Jag är inte säker på att mina elever tittar på de filmade genomgångarna inför varje lektion och jag vet inte hur de tänker kring lyckade eller misslyckade "intro-tickets" eller att lektionstiden kan användas till aktiviteter och övningar. Helst vill de "jobba i boken", medan jag gärna vill att vi gemensamt väljer övningar som vi kan diskutera mer på djupet ur olika perspektiv, t.ex. hur man tolkar olika algebraiska uttryck, som på bilden nedan. Vi får se hur det utvecklar sig. Fortsättning följer...