I måndags blev jag fullkomligt nedröstad av min Ma1a-grupp. Dissad. Nobbad. Fett mycket, dessutom. Varför? Jo, jag hade förstås förberett en bra övning för att repetera ekvationslösning inför vårt prov på fredag. Men eleverna bara tvärvägrade. De ville repetera själva genom att - håll i er! - räkna i boken istället. Vad gör man? Ja, jag insåg att nederlaget var ett faktum. För att slippa använda det tråkiga "jag-kan-tvinga-er-för-jag-vet-bäst"-argument lade jag helt enkelt undan min övning och lät eleverna arbeta så som de ville... Elevdemokrati kallas det visst...
Det här var övningens tänkta upplägg:
Ekvationer med kamratbedömning
Jag hade förberett A5-ark i rosa och blått med några enkla ekvationer på varje lapp. Eleverna skulle få varsin lapp och skulle lösa sina ekvationer så bra som möjligt. Inga namn skulle skrivas. Sedan skulle lapparna läggas i respektive färgs hög och så skulle eleverna ta en lapp av annan färg för att rätta och ge återkoppling i form av enkla kommentarer och frågor, t.ex. "hur tänkte du här?", "vilken tydlig lösning, den är lätt att följa", "varför tog du -4 på vänster sida?". När kamratbedömningen var gjord skulle eleverna få leta rätt på sina egna lösningar och läsa återkopplingen i lugn och ro. I helklass kunde vi avsluta med att ta upp någon frågeställning och få en diskussion kring hur man kan tänka när man löser ekvationer.
Det får bli en annan gång...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar